Nu är jag glad att jag inte har en dubbelvagn.Jag och mamma var på stan och kolla på dom nya affärerna som har öppnat.Men det gick ju inet att gå det har ju kommit så mycket snö och ingen som plogar.Det är ju en katastrof.

Mindra äter som en häst på nätterna och vaknar 2 gånger man är ju tröttare än någonsin men det är ju bara att vänja sig.

Nu idag började det hårda livet Björn har börjat jobba 1/2 tid hela april så nu ska jag fixa detta själv.Det kommer nog gå bra men det krävs planering.

Det är stor skillnad på 1 och 2 barn.

Vi har grejat på här hemma idag och tvättat och försökt komma tillbaka till verkligheten.

Underbart att vara hemma med mina barn jag bara njuter.

Hej och hå här kommer ett gäng bilder som vi har tagit ich jag vet förrut satte jag in rätt bilder till rätt text men nu blir det inte så .Skulle jag göra det så hamnar dom på nästa månad och då missar ni att se dom.Jag gör så här nu så kan jag fixa att sätta in rätt kort med text nu när vi är hemma det är lättare.Jag flyttar kanske korten i morgon till rätt plats men det ser ni ju annars skriver jag det.

Korten som kommer är på min familj.

Minton som har Mindra i famnen han pussar och kramar henne hela tiden han är verkligen en stolt storebror.

Mindra som ett litet ägg ( med bandaget på huvudet)

Jag köpte en mössa till Mindra men det var ganska stor åt henne och jag höll på att skratta ihjäl mig.Den kan nog Minton ha istället.

Men alla mössor jag har köpt har varit för liten så nu drog jag på och köpte kanske en lite för stor i stället. ha ha ....

Nu är det söndag och jag kan bara säga att livet just nu är helt underbart.Vi har kommit hem från Umeå i fredags kväll klockan 22.30

Det var en underbar känsla att få lämna Umeå bakom oss.på fredag fick vi träffa barnläkaren och även Per-åke nevrokirurgen för att få ett samtal om läget idag och när vi ska komma tillbaka.Vi ska tillbaka till Umeå om 3 månader för att ställa in hennes shunt igen och barnläkaren sa att nu är vi ju färdiga hos dom.

Han berättade oxå att dom kallar Mindra för "mirakel tjejen " dom kan inte förstå att hon mår så pass bra som hon mår.

Det är ett mirakel.

Det tyckte jag som mamma vvar skönt att höra att det finns fler som upplever henne som ett mirakel.

Det har varit en tuff resa vi har gjort och för hoppningsvis så fortsätter den bättre än den har börjat.

Bilresan hem gick och Mindra sov hela vägen förruton när hon åt en gång.Minton hade man ju kanske kunna slänga av efter halva vägen.Nej skämt och sido men dte var lite jobbigare med honom han tyckte inte att det var så kul.

Vi stannade på Statoil för att handla lite frukost grejer och där träffad jag min kusin Hasse det kändes skönt att vara hemma och träffa ett bakant ansikte direkt.Det är det som är hemma man är aldrig ensam det finns alltid någon som man träffar som man känner.

Home sweet home.

Jag går bara omkring och myser hemma med min familj.Minton älskar att vara hemma hans rum har sett hemskt ut jag tror att alla leksaker var på golvet.Han har nog lekt med alla grejer.

Vi har i helgen varit till min mamma och pappa och ätit middag.Det är skönt att kunna umgås med dom igen som vi har gjort innan.

Imorgon ska vi gå på stan och köpa kläder till Mindra.Hon har ju växt ur alla hennes kläder i storlek 50 så nu måste jag iväg och handla 56.

Det hinner hända mycket på 6 veckor med vikt och längd så hennes bodisar är alldelens för korta och man kan inte knäppa dom mellan benen mera.

Bara ut och handla men jag har ju inget emot det så det ska nog gå bra.

Nu sitter jag och uppdatera på bloggen och min älskade dotter och mirakel flicka ligger i sin babysitter på golvet och sover.Hon är verkligen världens finaste lilla dotter som man kan ha.Jag är bara överlycklig att hon är hemma med oss nu och jag hoppas och ber att detta ska gå vägen nu.Ingen infektion och inget annat heller.

Det verkar som att det är en hel del männsikor som har läst eller läser bloggen iallfall.Det känns otroligt roligt och hedrande att folk vill följa våran resa i livet med Mindra.

Jag skriver denna bloggen dels för att få skriva av alla känslor som har uppstått och dels för att ni alla där ute ska kunna följa våran familj och vårat öde.Tack ska ni alla ha ..

Nu är vi hemma vi har fått vaknat upp i våran egen säng och det var ju rena lyxen.

Idag gick jag över till Mindra kl 8.15 för att vara där när Per -åke kommer.

Det har varit en jobbigt kväll igår och jag var dö trött.Minton var vaken till 23.45.Jag var helt utmattad efter det så jag bara grät i 1 timme över detta med Mindra och allt.Men jag tror att det var bra att det fick komma ut.

Per - åke kom vid 9 och tittade och kände på huvudet han tyckte att det såg mycket bättre ut idag.Fontanellen var mjuk och innåt och det är ju bra.Men när dom mätte huvudet så är huvudomfånget samma.Men han sa att det gjorde inget nu bara fontanellen är mjuk.

Han hade "handpåläggning" som han kallade det på Mindras huvud så att vätskan ska tryckas ut.Det var det han gjorde under operationen så han vet att då droppade det vätska när trycket ökade.

Jag frågade han om han visste när vi skulle få fara hem och han svarade på fredag.Han sa att vi måste få åka hem för att få igång vårat familje liv.

Efter att han pressat ut vätskan så lindade han om huvudet på henne.Hon ska ha det nu medans vi är kvar här och inget vi ska greja med hemma.

Precis efter att han vait förbi kom barnläkaren Svante  in för att börja ronda.Men då sa att vi kan ju börja med Mindra när jag ändå var kvar där.Han frågade hur det var med henne och vad som händer.Då berättade jag att Per -åke hade varit förbi och sagt att vi får åka hem på fredag men då blev han lite stressad och sa- det kan bli lite problem med transporten till dess.Men jag berättade att vi åker med egen bil.Så då löste sig transporten lätt tyckte han.

Mindra fick vara kvar på rummet för det var en massa prover som skulle tas på henne som genetiken ville ha.Vi passade på att sticka på stan och handla lite kläder till hela familjen.

Dom hade fått ta provet i Mindras ljumske för att få så mycket blod som behövdes.

Nu är Mindra färdig behandlad här i Umeå känner vi och hon mår jätte bra och äter jätte bra.Hon var en sväng med oss på hotellet idag oxå .

Hon fick komma tillbaka till sin sal klockan 17 för då ska hon ha sina krampmediciner.När jag la tillbaka henne i sin säng så var hon klarvaken och ville inte alls sova.Då tänkte jag att jag skulle passat på och bada henne nu men det var så mycket folk i salen och alla föräldrar satt med sina barn i fanmnen.Så då struntade jag i det.Jag gick tillbaka till Mindra vid 18.20 kom därifrån 21.30

Mindra har bara ätit 2 gånger på hela dagen det är ju ganska lite men hon äter ju mer varje gång hon äter.

Hon äter 150 ml nu istället och hade ett uppehåll på 5 timmar innan hon ville ha mat.´

Hon åt med mig på kvällen men ändå inte jätte mycket hon åt 90 ml med mig men sköterskorna skulle försöka få i henne mat under natten.

Mindra har idag fått göra ett hörseltest.Den visade att hon hade bra hörsel på ett öra och på det andra fick dom ingen kontakt.Men hon skulle lämna resultatet till deras läkare så skulle han höra av sig om dom måste göra fler tester.

Dom har ju gjort detta testet i Gällivare och då var det ju 100% så hon sa att då är det 100 % nu oxå.

Jag och Mindra gick till hotellet sen för att få lite egen familje tid med henne.Vi gick tillbaka med henne på eftermiddagen för vi for och handla.På kvällen gick Björn över och gav henne mat.Hon äter jätte bra just nu.

Per - åke var och lindade om huvudet och huvudomfånget hade inte minskat alls.